Vad är palliativ vård?

Palliativ vård

I Sverige erbjuds man palliativ vård om man drabbas av en sjukdom som inte går att bota. Det finns olika skeden i den palliativa vården som först går ut på att förlänga livet för den sjuke och senare på att göra personens sista tid i livet så bekväm och värdig som möjligt. Det finns mycket stöd att få, både som sjuk och som närstående.

Få unga människor tänker på döden; att man en dag kommer att sluta att existera, och när man snuddar vid tanken känns den svindlande och otrolig. När man lever känns något alternativ till just livet som något overkligt och omöjligt, men inget annat i livet är så sant och säkert som just döden - det är den absoluta gemensamma nämnaren för alla levande organismer. Den insikten göra sällan döden till ett lättare ämne att hantera och när man blir äldre, alternativt väldigt sjuk, så kretsar i regel allt mer av ens tankar kring döden och den tid man har kvar att leva.

När man drabbas av en sjukdom så svår att det inte finns hopp om återhämtning så kan man få palliativ vård. Denna typ av vård ämnar inte bota sjukdomen - eftersom bot i regel inte finns - men förlänga den livslängd man har kvar, samt förbättra levnadsvillkoren och livskvalitén. Palliativ vård kan också handla om att lindra besvär och ge smärtlindring i ett slutgiltigt skede.

Vem får palliativ vård?

De personer som brukar bli erbjudna palliativ vård är ofta cancerpatienter där man testat allt för att bota cancern men nått en punkt där en bot inte längre finns som alternativ. Då vill man göra cancerpatientens sista tid i livet så bra som möjligt och vad det innebär för den enskilde individen varierar. Andra sjukdomstillstånd som ofta berättigar till palliativ vård i sina slutskeden är till exempel KOL och hjärtsvikt.

Om behandlingarna

Palliativ vård är inte en specifik terapi utan ett begrepp som inkluderar allt från smärtlindring till psykologsamtal, hjälp mot saker som illamående, andnöd, förstoppning, trötthet och svamp m.m. Många som drabbas av svåra sjukdomar upplever ett förfall av de kroppsliga funktionerna och man kan varken äta eller uträtta sina behov som tidigare. Man har ofta ont och ångest och oro inför vad som sker efter det sista andetaget är svåra saker att hantera på egen hand. Med palliativ vård får man hjälp med alla dessa saker så att upplevelsen blir mindre svår.

Barn

När en gammal människa blir svårt sjuk känns det tungt och man vill göra hens sista tid så behaglig man kan. En vuxen människa, mitt i livet, som står inför döden är ofta en sorgligare sak, men inget är så svårt som att se ett barn gå mot döden. Barn brukar få möjlighet att spendera sin sista tid hemma i sällskap med sin familj i den mån det är möjligt. I regel blir det växelvist hemma och på sjukhus. I vissa fall blir det föräldrarna som får bestämma vilket som känns bäst och tryggast.

Närstående

Som närstående till en dödssjuk person går man igenom en livskris och ju mer närstående personen är, desto svårare är det. Det är viktigt att sätta den sjuka personens behov i främsta rummet och respektera dennes önskemål i den mån det går, men man behöver i regel själv också stöd genom denna svåra fas i livet, gärna från en psykolog eller dylikt.

Som väldigt närstående person blir man ofta delaktig i vården av den som är väldigt sjuk, i synnerhet när personen befinner sig hemma. Det innebär en stor ansträngning och ett mycket stort ansvar så stöd från sjukvårdens olika instanser är avgörande. Man kan bara göra så mycket man orkar, resten får man med gott samvete lämna över till sjukvården. Alla behöver avlastning i större eller mindre mån.

Källa:

  • 1177.se